Idag är det 49 år sedan min mamma dog i svår cancersjukom. Hon blev bara 43 år och lämnde en familj i sönderfall ibalnd funderar jag på vart tiden tog i vägen. Jag minns dagen då det hände ganksa väl. Jag bodde fortfarande hemma och när jag kom ned från sovrummet det morgonen låg vigselringarna och armbandsur på köksbänken då förstord jag vad som hade hänt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är svår att komma i gång på morgonen, så ocksa idag. Planen var att gå till kyrkan och ta en lagom promenad, 20 minuter. Men vädret satte stopp för det då det börjat regna. Tråkigt det hade varit bra hörträning, men det kommer fler gånger. Istä...

Jag är sen barndomen gravt hörselskadad och med åren blev jag helt döv. Jag använde en hörapparat länge då jag inte hade hörsel nog till det andra. Det var inte meningsfyllt. Innan en operation kan komma till stånd görs mängder av olika undersökning,...

  Hej alla ev läsare Jag har bloggat tidigare på bloggplatsen men har inte gjort det på ett bra tag. Jag vill använda bloggen som en dagbok. Det är inte varje dag ens vänner kan stå till tjänst och man vill skona dem från ältande.  Det var så l...